Diskbråck och ischias | CuraRehab Linköping

Vad är diskbråck?

Mellan kotorna i ryggraden sitter diskar som fungerar som stötdämpare. Varje disk består av en seg, fibrös ring med en mjukare, geléartad kärna i mitten. Vid ett diskbråck har det uppstått en spricka i den yttre ringen så att en del av kärnan buktar ut eller tränger ut. Om utbuktningen trycker på eller irriterar en närliggande nervrot kan det ge smärta, domningar eller svaghet som strålar ut i benet eller armen.

Diskbråck är vanligast i ländryggen, längst ner i ryggen, och näst vanligast i nacken. Det drabbar oftast personer mellan 30 och 50 år. Det är också bra att veta att många har en disk som buktar ut utan att ha några besvär alls. Det som syns på en magnetkamerabild säger därför inte alltid hur ont du har eller hur det kommer att gå.

Vad är ischias?

Ischias är egentligen inte en diagnos utan en beskrivning av ett symtom: smärta som strålar från ländryggen eller sätet ner längs baksidan av benet, ofta nedanför knät och ibland ända ner i foten. Smärtan följer ischiasnervens väg, som är kroppens längsta nerv. Den vanligaste orsaken till ischias är ett diskbråck i ländryggen som påverkar en nervrot, men det kan också bero på till exempel förträngning i ryggradskanalen (spinal stenos), som är vanligare hos äldre.

Vad är falsk ischias?

Med falsk ischias menar man smärta som känns som ischias men inte kommer från en påverkad nerv. Den kan i stället komma från spända muskler i sätet, till exempel piriformismuskeln, eller från lederna i ländryggen och bäckenet. Falsk ischias stannar oftast ovanför knät och ger sällan domningar eller svaghet. Skillnaden är viktig, eftersom behandlingen skiljer sig åt.

Symtom vid diskbråck och ischias i ländryggen

Symtomen kan komma plötsligt, till exempel efter ett lyft, eller smyga sig på under några dagar. Vanliga tecken är:

Utstrålande smärta i benet: Ofta en skarp, brännande eller ilande smärta som går ner i ena benet. Smärtan i benet är inte sällan värre än smärtan i ryggen.
Domningar och stickningar: Myrkrypningar eller nedsatt känsel i delar av benet eller foten.
Nedsatt kraft: Svårt att gå på tå eller på hälarna, eller att foten känns svag.
Ont vid hosta och nysningar: Smärtan förvärras ofta när trycket i ryggen ökar, till exempel när du hostar, nyser eller krystar.
Svårt att sitta och böja sig framåt: Många får mer ont av att sitta länge och lättare av att gå eller ligga.

Ett vanligt ryggskott, eller lumbago, ger plötslig och intensiv smärta i ländryggen men strålar normalt inte ut i benet. Läs mer om vanliga orsaker till ryggsmärta i vår artikel Ont i ryggen.

Diskbråck i nacken

Ett diskbråck i nacken uppstår på samma sätt som i ländryggen, oftast i de nedre nackkotorna. När en nervrot i nacken påverkas kallas det ofta för att man har en nerv i kläm i nacken. Typiska symtom är:

Smärta som strålar ut i armen: Från nacken över skulderbladet och ner i armen, ibland ända ut i handen.
Domningar i fingrarna: Vilka fingrar som påverkas beror på vilken nervrot som är irriterad. Vid diskbråck mellan kota C6 och C7 känns det ofta i långfingret.
Svaghet i armen eller handen: Till exempel att greppet känns svagare eller att det är svårt att lyfta armen.
Stel och ömmande nacke: Det gör ofta mer ont att böja huvudet bakåt eller vrida det mot den sida där du har ont.

Alla nackbesvär med utstrålning beror inte på diskbråck. Spända muskler och irriterade leder i nacken kan också ge värk ut mot axeln och armen. Läs mer i vår artikel Ont i nacken.

Varför får man diskbråck?

Diskarna förändras naturligt med åren och blir mindre elastiska, vilket gör dem känsligare. Ofta finns det ingen enskild orsak, utan flera faktorer samverkar. Vanliga riskfaktorer är:

Ålder: Diskbråck är vanligast i 30–50-årsåldern, när diskarna fortfarande är rika på vätska men har börjat förändras.
Tunga lyft och vridningar: Upprepade lyft, gärna i kombination med vridning, ökar belastningen på diskarna.
Långvarigt stillasittande: Mycket sittande och lite rörelse ökar trycket på diskarna i ländryggen.
Rökning: Försämrar blodcirkulationen och näringstillförseln till diskarna.
Ärftlighet: Vissa har en medfödd större risk att få diskbråck.
Svag bål och dålig kondition: En stark och rörlig kropp tål belastning bättre.

Så ställs diagnosen

En naprapat eller fysioterapeut kan i de allra flesta fall ställa diagnosen utifrån dina symtom och en noggrann undersökning. Vi testar rörligheten i ryggen eller nacken, reflexer, känsel och muskelstyrka, och gör nervtester där benet eller armen rörs så att nerven sträcks. På så sätt kan vi skilja ett diskbråck med nervpåverkan från till exempel falsk ischias eller muskulära besvär.

Magnetkameraundersökning behövs sällan i början. Den används främst om besvären är svåra och inte blir bättre trots behandling, om nervpåverkan förvärras eller om en operation kan bli aktuell. Då remitterar vi dig vidare till läkare.

Behandling vid diskbråck och ischias

Den goda nyheten är att de allra flesta blir bra utan operation. Kroppen kan själv bryta ner den del av disken som har trängt ut, och för de flesta minskar smärtan tydligt inom några veckor till ett par månader. Behandlingens mål är att lindra smärtan, hålla dig i rörelse och bygga upp en rygg eller nacke som tål vardagen. Behandlingen anpassas efter dig och kan bestå av:

Råd och information: Att förstå vad som händer i kroppen gör det lättare att våga röra sig. Vi går igenom vilka rörelser och positioner som lindrar och vad du bör undvika en tid.
Individanpassad träning: Rörelseövningar som minskar smärtan och styrketräning för bålen, sätet och benen. Vid diskbråck i nacken tränar vi nacke, skuldror och hållning. Övningarna ska kännas rätt för just dig, därför är det bra att få dem utprovade.
Manuell terapi: Både naprapater och fysioterapeuter använder händerna för att behandla muskler och leder, till exempel med mobilisering, stretching och massage. Det kan lindra smärta och muskelspänningar som ofta följer med ett diskbråck.
Nervmobilisering: Försiktiga rörelser som får nerven att glida lättare, vilket kan minska utstrålande smärta och stickningar.
Nålbehandling: Medicinsk akupunktur och dry needling kan användas som komplement för att lindra smärta och spänningar.
Gradvis återgång: Vi gör upp en plan för hur du steg för steg kommer tillbaka till jobb, träning och fritid.

Operation kan bli aktuellt om du har tydliga och tilltagande nervskador, till exempel stor kraftnedsättning, eller om du har svår smärta som inte blir bättre efter flera månader trots behandling. Det avgörs alltid av en läkare.

Vad kan jag göra själv?

Håll dig i rörelse: Sängläge gör det inte bättre. Korta, lugna promenader flera gånger om dagen är ofta bättre än att ligga still.
Hitta en avlastande position: Många får lindring av att ligga på rygg med benen högt på en stol eller pall, så kallat viloläge. Vid diskbråck i nacken kan det lindra att stödja armen eller lägga handen på huvudet.
Bryt stillasittandet: Res dig och rör på dig ofta om du arbetar vid skrivbordet, och prova gärna att stå en del av dagen.
Lyssna på smärtan: Undvik tillfälligt det som gör att smärtan strålar längre ut i benet eller armen, till exempel tunga lyft och djupa framåtböjningar. Om smärtan i stället drar sig tillbaka mot ryggen eller nacken är det ett gott tecken.
Smärtlindring: Receptfria smärtstillande läkemedel kan hjälpa dig att komma igång och röra på dig. Fråga på apoteket vad som passar dig.
Värme: En värmedyna eller ett varmt bad kan minska muskelspänningar.

När ska jag söka vård akut?

I sällsynta fall kan ett stort diskbråck klämma nerverna längst ner i ryggradskanalen. Det kallas cauda equina-syndrom och kräver akut vård. Sök vård direkt på akutmottagning om du har:

Svårt att kissa eller inte kan hålla urin eller avföring.
Domningar i underlivet, runt ändtarmsöppningen eller på insidan av låren.
Snabbt tilltagande svaghet i benen, till exempel att foten slår i marken när du går.

Vid diskbråck i nacken bör du också söka vård snabbt om du blir klumpig i händerna, får balanssvårigheter eller domningar i båda armarna eller benen. Ring 1177 om du är osäker.

Vanliga frågor om diskbråck och ischias

Hur länge varar ett diskbråck?

Det är olika för olika personer, men för de flesta blir smärtan klart bättre inom 6–12 veckor. Domningar och känselbortfall kan ta längre tid att gå över. Med rätt behandling och träning ökar chansen att du blir bra och att besvären inte kommer tillbaka.

Ska man vila eller röra sig vid ischias?

Rörelse är nästan alltid bättre än vila. Det är bra att undvika det som förvärrar smärtan, men försök att vara så aktiv som möjligt inom det som känns okej. Långvarigt sängläge gör återhämtningen långsammare.

Kan en naprapat eller fysioterapeut behandla diskbråck?

Ja. Både naprapater och fysioterapeuter är legitimerade och vana vid att undersöka och behandla diskbråck och ischias i både ländrygg och nacke. Du behöver ingen remiss för att boka tid hos oss. Funderar du på vilken behandlare som passar dig kan du läsa Vad gör en naprapat?

Vad är skillnaden mellan diskbråck och ischias?

Diskbråck är en skada på disken mellan kotorna. Ischias är smärtan som strålar ner i benet när ischiasnerven påverkas. Ett diskbråck i ländryggen är den vanligaste orsaken till ischias, men du kan ha diskbråck utan ischias och ischias av andra orsaker.

Få hjälp med diskbråck och ischias i Linköping

Har du ont i ryggen eller nacken med utstrålning i benet eller armen är det bra att få en ordentlig bedömning tidigt. Då får du veta vad det beror på och vad du kan göra för att bli bra så snabbt som möjligt. På CuraRehab i Linköping hjälper våra naprapater och fysioterapeuter dig med undersökning, behandling och ett träningsprogram anpassat efter dig. Har du fått akut ont kan du läsa mer om akuttid hos naprapat.

Du hittar oss på Drottninggatan i City och i Mjärdevi. Boka din tid här eller ring oss om du är osäker på vad du ska boka.