Ont i knäet - Vanliga orsaker och behandling

Ont i knäet - Vanliga orsaker och behandling

Knäleden kan delas upp i två delar: tibiofemorala leden mellan lårben och skenben där strukturer som sidoledband, korsband och menisker kan skadas samt patellofemoralaleden mellan lårben och knäskål. Tibiofemorala leden är det vi generellt refererar till som knäleden medan patellofemoralaleden kan ses om en egen enhet.

För att enklare få en förståelse för knäledens och dess skadepanorama kan vi börja med att dela upp problematiken i akuta respektive långvariga smärttillstånd.

Akuta knäskador

För många idrottare både på elit- och motionsnivå så är akuta knäskador kanske den mest skrämmande skada man kan drabbas av. Dels för att det kan leda till lång konvalescens, dels tvinga en idrottare till att avsluta sin karriär. Hos motionären kan knäskada påverka ens utövande på kort- och långsikt men även vara en katalysator för artrosutveckling.

Orsaker till akut knäskada:

• Ligamentskador: Skador på något av knäledens stora ligament som främre eller bakrekorsbandet eller det inre eller yttre sidoligamentet.

• Meniskskador: Skador på knäledens stötdämpareoch stabilisatorerna, meniskerna är vanligt förekommande och kan förekomma antingen på den inre eller yttre menisken. Vanligast är dock skador på den inre menisken relaterat till att den sitter ihop med det inre ledbandet.

• Broskskador: Skador på ledbrosket kan uppkomma akut ofta i samband med ligament- och/eller meniskskador.

• Patellarluxation: Akutskada där knäskålen hopparur sin plats på lårbenet.

Orsaker till överbelastningsskador eller långvarig knäsmärta:

• Patellofemoralt smärtsyndrom: ett av det vanligast tillståenden av icke-traumatisk knäsmärta. Smärtan lokaliserad kring knäskålen där symptombilden domineras av svårigheter att belasta knäet vid gång/löpning utför, trappgång och knäböjsmoment.

• Patellar tendinopati (hopparknä): Överbelastningstillstånd av knäskålssenan vid dess infästning mot knäskålen. Kallas ofta för hopparknä. Hos barn och ungdomar är smärtan vanligare vid infästningen mot skenbenet och kallas då Osgood-Schlatter och är en överbelastning av beninfästningen.  

• Tratctus iliotibialis smärtsyndrom (löparknä): Överbelastningstillstånd av tractus iliotibialis vid dess infästning på utsidan av skenbenet eller längs dess passage över lårbenet.  
• Biceps femoris tendinopati: Överbelastningstillstånd av hamstringssenan vid dess infästning på skenben eller vadben.

• Artros: Kanske det vanligaste tillståndet tillvarför man söker sjukvård hos en lite äldre population. Sjukdomen kännetecknas främst av en obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket, där nedbrytningen går fortare än uppbyggnaden. Utöver ledbrosket, kan även andra delar av leden påverkas, såsom ledkapsel, ledband, muskler. Artros är vanligare om du har en tidigare akut knäskada såsom en meniskskada eller korsbandsskada.

Utöver beskrivna tillstånd så finns det en mängd andra typer av orsaker till knäsmärta som slemsäcksinflammationer, fettkuddes inklämning, skelettskador av akut eller överbelastningskaraktär med flera. Ibland kan även smärtan ha en annan orsak än själva knäleden i sig. Smärta från ländryggen eller höftleden kan ofta lokaliseras kring knäområdet. En noggrann historisk och undersökning är det med väldigt viktigt för att ställa rätt behandlingsdiagnos.

Behandling vid knäsmärta

Behandlingen av knä kan variera beroende på den underliggande orsaken. Det viktigaste är att du får en ordentlig och noggrann undersökning för att fastställa rätt diagnos. Behandlingsmetoder kan röra sig om allt från individanpassad träning till kortisoninjektioner. Fysioterapeuter och naprapater jobbar bland annat med dessa behandlingsmetoder:

Individanpassad träning: Målsättning primärt att stärka muskulaturen kring, behandla nedsatt styrka- och stabilitet kring höft- och underben samt förbättra rörligheten i knäet. Träning är oftast den grundläggande behandlingen vid rehabilitering av en knäskada.

Stötvågsbehandling: Kan användas för att stimulera läkning och minska smärta, särskild vid besvär från smärtande senor. 

Manuell terapi: Både naprapater och fysioterapeuter använder händerna för att behandla knäleden i sig och omkringliggande muskulatur. Detta för att lindra smärta och förbättra rörligheten. Manuell terapi kan innehålla manipulationer, mobilisering, stretching och massage. 

Nålbehandling: Omfattar både akupunktur och dry needling, där terapeuten använder olika tekniker med akupunkturnålar för att lindra smärta och muskelspänningar. 

Tejpning: Tejpning för att antingen stabilisera ett skadat ledband eller ändra belastning på knäskål eller knäskålssena kan ha mycket goda effekter särskilt i ett akut skede.

Hur kan jag förebygga knäsmärta?

Stärkande övningar: Regelbundna styrke- och rörlighetsövningar för muskulaturen längs hela kedjan höft-knä-underben kan förhindra överbelastning och skador.

Undvik överansträngning: Var medveten om dina begränsningar och undvik överdriven ansträngning. Många tillstånd kan tydligt relateras till förändring i belastning både akut och över tid.

Om du upplever knäsmärtan som inte går över är det viktigt att få en korrekt diagnos och behandlingsplan.